CO₂-avtryck: växtmjölk vs. komjölk

Växtmjölk är bättre för miljön än komjölk. Det hör man ofta, men hur stor är skillnaden egentligen? Och spelar det någon roll vilken sorts växtmjölk du väljer?

Det korta svaret är: ja, skillnaden är stor.

Det längre svaret är: det beror på vad du mäter. CO₂-utsläpp är viktigt, men det är inte hela bilden.

Siffrorna

Den mest citerade studien på området är gjord av Poore och Nemecek och publicerades i Science 2018. Forskarna analyserade miljöpåverkan från tusentals livsmedelsproducenter världen över och jämförde tre faktorer: koldioxidutsläpp, markanvändning och vattenförbrukning.

Mjölksort	CO₂ (kg/liter)	Mark (m²/liter)	Vatten (liter)
Komjölk	3,2	9,0	628
Havremjölk	0,9	0,8	48
Sojamjölk	1,0	0,7	28
Mandelmjölk	0,7	0,5	371
Rismjölk	1,2	0,3	270

Källa: Poore & Nemecek (2018), Science

Vad sticker ut?

Skillnaderna mellan de olika mjölksorterna är större än många tror.

• Komjölk hamnar sämst på alla tre områden.

De 3,2 kg CO₂ per liter kommer främst från två källor:

1. Korna själva, som släpper ut metan
2. Produktionen av djurfoder

Markanvändningen är hög eftersom både betesmark och fodergrödor kräver stora ytor. Vattenförbrukningen är också omfattande – kor dricker mycket och fodret behöver bevattnas.

• Havremjölk är den mest balanserade lösningen.

Den har låga utsläpp, kräver lite mark och använder klart minst vatten. Havre trivs i nordiskt och tempererat klimat och behöver sällan konstbevattning. Ser man till helheten är havremjölk det mest hållbara valet.

• Mandelmjölk har ett tydligt vattenproblem.

Klimatmässigt klarar den sig relativt bra, men vattenförbrukningen är hög: 371 liter per liter mjölk. Mandlar odlas till stor del i Kalifornien, där vatten är en bristvara. I genomsnitt går det runt 12 liter vatten per mandel, vilket gör produktionen problematisk i torra områden.

• Sojamjölk presterar bra – med ett förbehåll.

Miljömässigt är sojamjölk ett bra alternativ, men ursprunget spelar roll. Soja från Sydamerika är ofta kopplad till avskogning i Amazonas. Soja som odlas lokalt eller i Europa har ett betydligt lägre avtryck.

Skillnaden i praktiken

Komjölk släpper ut cirka 3,2 kg CO₂ per liter. Havremjölk ligger runt 0,9 kg. Det är en skillnad på ungefär 3,5x.

För att göra det mer konkret:

Säg att du dricker tre liter mjölk i veckan. Det blir 156 liter per år.

• Med komjölk: cirka 499 kg CO₂ per år
• Med havremjölk: cirka 140 kg CO₂ per år

Skillnaden är alltså runt 359 kg CO₂ per person och år, bara genom att byta mjölksort.

Som jämförelse släpper en kortare flygresa på 1 000–1 500 kilometer ut ungefär 200–300 kg CO₂ per passagerare. Att byta från komjölk till havremjölk sparar alltså mer än en sådan flygning – varje år.

En aspekt som ofta glöms bort är förpackningarna. Kartonger och plast bidrar också till utsläpp, men jämfört med själva mjölkproduktionen är deras påverkan relativt liten. De står för en mindre del av det totala klimatavtrycket.

Vill du minska förpackningspåverkan ytterligare finns ett enkelt sätt: gör mjölken själv.

Göra själv – ännu lägre avtryck

När du gör växtmjölk hemma försvinner både förpackning och transport. Du köper till exempel havregryn i större förpackning, tillsätter vatten från kranen och är klar.

CO₂-avtrycket för hemgjord havremjölk blir lägre än de 0,9 kg per liter som anges i tabellen, eftersom de siffrorna inkluderar industriell produktion, förädling och distribution.

En mjölkmaskin som Mylky använder dessutom väldigt lite el – processen tar runt en minut. Den stora miljövinsten ligger inte i elförbrukningen, utan i allt som uteblir: inga kartonger, inga transporter och ingen återvinning av förpackningar.

Några viktiga nyanser

Siffrorna ovan ger en bra överblick, men det finns saker att ha i åtanke.

• Det handlar om genomsnitt.

En ekologisk mjölkbonde med betande kor har ett annat avtryck än en storskalig anläggning. Samma sak gäller växtmjölk: lokalt odlad havre är mer hållbar än importerade mandlar från torra regioner.

• Näringsvärde spelar roll.

Komjölk innehåller mer protein än de flesta växtbaserade alternativ. Om du kompenserar med annan mat eller tillskott förändras kalkylen något, men växtmjölk förblir ändå det mer hållbara valet.

• Miljö är mer än CO₂.

Biologisk mångfald, markhälsa och djurvälfärd är också viktiga faktorer. De är svårare att sätta exakta siffror på, men även där har mjölkproduktion generellt större påverkan än växtbaserade alternativ.

Slutsats

Sett till miljöpåverkan är växtmjölk nästan alltid ett bättre val än komjölk. Havremjölk sticker ut som det mest hållbara alternativet, särskilt om vattenförbrukning vägs in. Mandelmjölk hamnar sämre på grund av sitt stora vattenbehov.

Att göra växtmjölk själv tar det ytterligare ett steg längre: inga förpackningar, inga transporter – och full kontroll över innehållet.